ta en kopp te och sluka den här boken.
Du kan inte sluta läsa!
-Men vart kommer du, Helen? Förstår du det? Vet du det?
-Jag tror. Jag är förvissad om att jag kommer till Gud.
-Var är Gud? Vad är Gud?
-Min och din skapare, som aldrig kommer förstöra det som han själv har skapat. Jag förtröstar på hans makt och litar fullkomligt på hans godhet.
-Är du säker på att himlen finns då, Helen, och att själen kommer dit när vi dör?
-Jag är säker på att det finns en annan värld. Jag tror Gud är god, jag kan anförtro honom mitt odödliga jag utan rädsla. Gud är min far, Gud är min vän. Jag älskar honom, och jag tror att han älskar mig.
-Får jag träffa dig igen när jag dör, Helen?
-Du kommer till samma saliga rike och blir mottagen av samma allsmäktiga fader, alldeles säkert, kära Jane.
Jag fortsatte att fråga, men nu tyst för mig själv: var ligger det riket? Finns det alls?
jag höll hårdare om Helen, hon var mig mer kär än någonsin, och det kändes som om jag inte kunde släppa henne ifrån mig. Jag låg med ansiktet gömd mot hennes hals. Efter en stund sade hon med det mjuksate tonfall:
-Vad skönt jag har det! Jag blev lite trött av det där hostanfallet, det känns som om jag skulle kunna somna. Men gå inte, Jane, jag tycker om att ha dig här intill mig.
-Jag stannar hos dig, älskade Helen. Ingen ska få ta mig härifrån.
-Godnatt då, Jane.
-Godnatt, Helen.
Hon kysste mig och jag henne, och snart sov vi båda.
När jag vaknade var det ljust, och en ovan rörelse hade väckt mig. Jag såg upp och märkte att någon höll mig i famnen, det var sköterskan som bar mig genom korridoren tillbaka till sovsalen.
Några dagar senare fick jag veta att miss Temple när hon kom tillbaka till sitt rum i gryningen hade funnit mig i den lilla sängen, med ansiktet mot Helens axel och armarna om hennes hals.
Jag sov och hon var död.
-Jane Eyre -
Den boken är nog i särklass den bästa jag läst.
Vet inte varför men jag tänker ofta på den.
Ska nog läsa den igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar